n e w i n y o r k

Jag har återigen konstaterat att Bronx inte är ett ställe o föredra om man är ute i svängen nattetid. I måndags rörde vi oss ett gäng utåt till loungen The Porch som ligger i ett område som kallas för alphabet city i Lower east side. På Manhattan är större delen av gatorna numrerade förutom detta område som har avenyerna A, B, C osv. istället för siffror, därav namnet.
Anyway så var det ett helt okej ställe där belgaren Noa i klassen känner ägarna och brukar spela. Man kan fortfarande sitta utomhus på uteserveringarna här på kvällarna då temperaturen ännu inte gått under 20-25 grader. 
Efter ett tag blev det dock ganska segt då det var mestadels bara übertrendiga människor som pratar om popband och designers som gemene man (jag) aldrig hört talas om. Jag åkte från stället vid två och gick till nästa tunnelbanestation från loungen då nästa tåg inte gick förrän om 25 minuter. När jag kommer dit får jag vänta runt 20 min på tåget där det står att den stannar alla stops. Fuck heller. När det är en station kvar till Yankee stadium så ropar en kärring i högtalarna att tåget inte går längre, och då är det tio blocks kvar! Vad snällt att dom sa det när man klev på tåget.
Jag fick helt enkelt gå skitlångt genom Bronx, men det gick bra fastän jag var hemma 04.20 på morgonen. Just nu känns det som att Manhattan lockar avsevärt mer än the ghetto. Ingen från skolan bor heller i Bronx, inte ens på vägen åt samma håll!

Större delen av tisdagen gick därför åt att sova innan jag pallrade mig ner till ICP för att fixa lite med foton. Väl där mötte jag några från klassen som skulle till dansken (som för övrigt är skrämmande lik Robinson-Robban) i Brooklyn så jag hängde på. Han bodde bokstavligt precis bredvid tunnelbanespåret, man skulle ha kunnat nudda det från badrumsfönstret. Varje gång ett tåg kom förbi skakade hela kåken till. Det kom ett tåg ungefär var tionde minut. Lite Seven-feeling om ni sett den filmen.
Vi blev i alla fall ett gäng hos dansken och det var skoj, Diego hade lånat ett svindyrt objektiv från ICP som gav grymma bilder på samtliga gäster. (se bild) Det positiva var att det bara tog lite över en timme att komma hem och att jag slapp gå den här gången! :) 

I måndags fick vi prova på att printa ut våra framkallningar för första gången och det var råskoj! Själva framkallningen var ingen höjdare med att stå o skaka en tub med olika vätskor i en timme. Rekommenderar alla att prova på även om man inte kommer använda sig av det finns det inget häftigare än att se när en bild på några sekunder skapas av sig självt på ett papper. Efter att lektionen var slut blev jag och några till kvar för att printa fler bilder. Det finns inget snyggare än när man ser kanterna av negativen som en ram runt bilden, känns så äkta på något vis. På lunchen drog vi till B&H som är en av New yorks största och mest prisvärda teknik och foto-varuhus för att köpa fotopapper. Om ni åker till New York o köper tekninkprylar, handla INTE på Times square eller Fifth avenue som är turistfällor, det är tre ggr så dyrt även om det är billigare än Sverige. När vi kom in i butiken noterade jag att det var ovanligt många ortodoxa judar där inne, även för att vara New York. Efter någon minut inser jag att i princip samtlig personal i affären springer omkring med två fladdrande lockar och svart Petsson-hatt. Fick sedan förklarat av en klasskompis att det är just en judisk butik med lite annorlunda system. Vaddå annorlunda tänkte jag. Jo så här går det till när man handlar på B & H:
Först går man in och letar reda på det man ska ha, vilket det endast finns ett fastmonterat exemplar av tex. en bärbar hårddisk. Sedan får man säga till en jude som kollar vilken vara man ska ha och skriver sedan ut en lapp. Lappen tar man sedan till en disk och ger den till karln som står där som sedan knappar in det i datorn och får varorna uppskickade genom en hiss. När man kollat att det är rätt varor skickar man tillbaka rubbet och så får man en ny lapp. Med denna lapp går man ner till en kassa som bara är till för att betala. När man visat lappen där och betalat får man till slut the final lapp som man ger till en gubbe vid utgången och får då kvitto och varorna. Snabbt, smidigt och enkelt, eller hur....?!

Idag har jag spenderat hela sex timmar åt att redigera gamla och nya bilder i Photoshop. Skolan har superbra Mac-datorer med stora skärmar och som inte hänger sig efter fem minuters photoshopande. Håller bara på att lära mig en knapp på musen vilket jag tycker är ett stort minus med Mac efter som man måste påfresta hela handen och dessutom får sämre precision. När jag kom tillbaka från lunchen kom jag inte in i skolan då det var fullt med polisbilar och brandkår som hade spärrat av hundra meter av 6th Avenue där skolan ligger. Först trodde folk att nån hade hoppat från en skyskrapa och börjar en kolla uppåt så kommer nästa förbi o gör samma sak osv. Men till slut fick jag reda på varför. Mittemot ICP har de snart byggt färdigt Manhattan's näst högsta skyskrapa, Bank of America Building. Byggnaden består av som så många andra skyskrapor av glas och tydligen verkar dom har fuskat vid monteringen för plötsligt hade flera meter stora tjocka glasrutor bara fallit rakt ner på gatan. Är nog ingen höjdare att få en sån ruta i huvudet från 50:ionde våningen. Bifogar bild där man ser trärutor i byggnaden där det suttit fönster som fallit ner. 

Vad är bäst och sämst? Jo allt enligt amerikanarna känns det som. Inget är okej, eller lagom som vi svenskar älskar. Antingen är det "The best camera", "Awesome pizza", "Fucking cool apartment" eller fullständigt åt helvete som "I hate that fucking guy" eller "It's fucking groose". Det ska vara så dramatiskt och känsloladdat och amerikanarna tycker dom är så djupa och står för frihet och alla demokratiska värderingar. Kanske var det så förr men sedan 9/11 (eller 11/9 som man säger i Sverige, red. anm.) så verkar alla här vara besatta av det s.k. Homeland Security. Allt ska kontrolleras och registreras inget får slinka igenom det finmaskiga nätet även om det är på bekostnad av den enskilde individens frihet. Men det är ju dom själva som har valt det. Dom röstade på Bush - TVÅ GÅNGER(!) - men idag är det är det ingen som vill kännas vid han och det verkar vara allmänt accepterat att litterärt hata karln. Som exempel hade vi lite fotouppgifter till idag där man bl.a. skulle fota ett djur och ni kan ju gissa vem som var den största linslusen. På ett ställe på Manhattan har man till och med satt upp en flera kvadratmeter stor digital lys-skylt där George W Bush:s dagar i Washington räknas ner.
Som sagt, antingen är presidenten här närmast gudalikt glorifierad eller så är han inte ens värd att spotta på (Barack Obama kontra nuvarande).
Okej nog med att klanka ner på Amerikat, kan bara inte låta bli att lägga in två youtube-inlägg där man får en underhållande bild av landet. Folk här tror tydligen att Iran ligger i Australien och att man lämpligast invaderar landet från öst: (för den äldre generationen, markera länken och tryck ctrl+c och sen ctrl+v i adressfältet)
http://www.youtube.com/watch?v=XuSa_M5vFEg
http://www.youtube.com/watch?v=F2wO7kM4GQA

Igår var jag och Erika nere i Little Italy där dom hade Italiensk festival/gatufest. Var väl inte så supermycket att hänga i gran, lite sliskiga syrapsäpplen tillsammans med flottiga italienska korvar och t-shirtar med texter i stil med: "Italian stallion" eller "I have Italian attitude". Men det var ändå kul att se fastän Karibiska tillställningen slog det med hästlängder. Efter de italienska influenserna begav vi oss till till en inomhusmarknad med massa roliga grejer där Erika skulle köpa ett halsband av sin kompis. Där fanns även fler juvelare och däribland en trevlig svenska som jag stod o pratade med jättelänge. Hon designade sina egna smycken i sin lya/verkstad i Brooklyn där hon bott de senaste nio åren. Vidare begav vi oss mot heta SOHO som består av sådana där typiska New York-hus från sekelskiftet med stegar på utsidan. Längst ner i husen finns det trendiga hotell och affärer vilket gör att det är SVINDYRT att bo här. Gick förbi både en svensk J.Lindeberg -och FACE Stockholm-butik här som verkar ha etablerat sig på andra sidan atlanten.

Efter att vi gått omkring ett tag begav jag mig mot Hudson river och en kryssning runt Manhattan som skolan anordnade. Eller det var i alla fall vad jag trodde. Jag fick sms av Roberta i klassen att ekipaget skulle avgå från 12th avenue och 34th street klockan sju. Icke sa nicke. Jag började färden vid klockan sex men av nån anledning hade alla andra new yorkers fått för sig att dra ut på stan denna tid på lördagen vilket betydde att det var smockpackat i tunnelbanan. Väl framme på 34th street började jag gå. Det visade sig att avenyn låg en bra bit från Manhattans kommers och jag hamnade i ett industriliknande område där jag möts av skylten: "34th street closed". Jaha då är det väl inget ikväll. Jo-ho då! Idag frågade folk varför jag inte var där och jag fick reda på att det var fri mat och förfriskande drycker i baren....(!) Man skulle tydligen ha kommit från andra hållet, då hade man sett att man var tvungen att gå runt en terminal pga. ombyggnad. Thank you for the information.

    

Hello trogna läsare (de som är kvar...?!) ledsen att jag inte fått in några ord i datorn på ett tag. Jag började skolan på allvar den här veckan och har helt enkelt inte hunnit(pallat) att blogga. Tycker för övrigt att man inte ska blogga om man inte har något direkt vettigt att skriva om som blondinbella eller nån annan fjortis. Vem är seriöst intresserad av vad jag åt till frukost eller har för kalsonger på mig? Sådana läsare undanbedes på denna plattform.

I skolan har vi kommit igång ordentligt och första dagen hade vi superintressant föreläsning om ljuset och hur viktigt det är när man fotar. Lyckades till och med stila första föreläsningen och svarade rätt två ggr när föreläsaren frågade vilka olika typer av ljus det var i bilderna...! Andra dagen fick vi lära oss att framkalla the old way. Det var visserligen skoj, men my GOD vad lång tid det tar! Förstår inte hur man ska ha varken tid eller pengar till det. Som sagt kul att testa men absolut inget jag kommer syssla med, tycker det är mycket roligare att sitta i en mjuk stol och leka i photoshop. Man ska blanda olika kemikalier och skaka och vänta ett visst antal sekunder och timea rätt och man får inte råka mickla med locket för då förstörs filmen i ljus bla. bla. Är alldeles för klantig för sånt där.
Har i alla fall hittat billigaste och snabbaste maten i stan som dessutom smakar helt ok! Ca 10 min från skolan ligger ett 99 cents pizzaslice-hak. En meny med två slicar o läsk blir 2.75 dollar (knappt 20:-). När vi gick dit på lunchen häromdan berättade Noa att han av en slump sett brittiskan i klassen på nätet tillsammans med en kändis på röda mattan-premiärer. Jag trodde han inte men sen googlade vi, och mycket riktigt! Zoe Buckman som hon heter är tillsammans med David Schwimmer (Ross i Friend's för de som inte har koll) som för övrigt snart blir 42 och hon 23.

Igår nådde ( i alla fall vad jag tror och hoppas) kulmen i amerikansk realityshow. Det är nästa stora tv-hit och går på reklamen hela tiden, hör o häpna vad de hittat på denna gång:
Det är en form av spinn-off på Cops där polisen i förväg riggat en bil med kamera och datoriserad styranordning. Showen går sedan ut på att polisen placerar ut bilen i ett skumt område för att sedan vänta på att nån ska baxa den. När detta inträffar och förövaren av fordonet är i full extas att han hittat en gammal Honda från 80-talet helt olåst börjar det roliga. Då sätter nämligen herr blå igång datoriserade styrsystemet och börjar styra bilen, vilket gör att stackarn som sitter i flipprar o får panik samtidigt som nån snut drar det vanliga "you have the right to remain...." i bilens högtalare.
På tal om poliser så har jag noterat lite om NYPD som är en turistattraktion i sig. Till skillnad från svenska poliser så har säkert varanann, var tredje här en svällbuk a la Peter Harrysson och orkar troligtvis även springa lika snabbt o långt som han. Vidare har dom stora fängelseliknande tatueringarna långt nere på armarna samtidigt som de står o visslar o raggar på brudar som går förbi när de är på sin vakt för sitt "Homeland security".

Just det, har ju glömt o berätta om var jag spenderade min birthday i onsdags! Erika tog mig till ett asiatiskt inspirerat ställe som hette Lucky Cheng, lät väl skoj tyckte jag. Väl där välkomnades vi med ett: "Heeellooooo and velly velly welcooome to Lucky Cheng!" :)
Det visade sig sekundrarna efter att personalen uteslutande bestod av män. Med den lilla detaljen att de var klädda som kvinnor. Jaja vi beställde in en varsin drink av "Jessica" och "Cassandra" från Singapore respektive Indonesien som var våra bordsvärd(innor). Man kunde välja på allt i menyn från fruktdrinken "Annida Pool Boy"(!) till att köpa Lucky Cheng's egna exklusiva stringstrosor á 17 dollar. Efter ett tag ser vi en snubbe springa omkring mellan borden som mycket riktigt även kom till oss och erbjöd sina tjänster i form av ballonger som han knöt till former av diverse privata kroppsdelar och som sedan fungerade som huvudbonad resten av kvällen. Sen startade showen.
Vi skrattade i princip konstant i två timmar från början till slut! Först hade dom typiska drag-queen shower där de dansade omkring o hade sig och sen emellan var det en form av ståupp-komik där "huvudtransan" var grymt rolig och drev skitmycket med folk. Och som jag befarat skrek Erika att jag fyllde år så jag fick gå upp på scen och ta emot lite komplimanger av transan som såklart tyckte jag var söt men inte såg svensk ut :) Sen var folk i publiken livrädda att dom skulle bli utvalda och utsatta för sarkastiska kommentarer men ingen kom undan. Vidare drog karln upp några stackare som skulle ha tävling mot varann, först i catwalk och sen lapdance, vilket var bland det roligaste jag sett! Jävligt lättad o jag tackar Gud varje dag att jag inte blev utvald att göra lappis på en karl i 50-års åldern! 
Ska försöka lägga upp länk eller liknande så kan ni få se spektaklet på film.

Sist men inte minst var det ju 9/11 här igår så de hade lyst upp Lower Manhattan med två rågrymma ljusstrålar rakt upp i luften samt att de lyst upp Empire state building i patriotiska färger. Jag kunde givetvis inte hålla mig utan åkte ner på stan för att fota det hela, kändes lite som once in a lifetime oppurtunity. Åkte till och med över till Brooklyn för att få en bra vy över Manhattan, var lite batman-feeling över det hela med ljuset i himlen. 

OBS! Nu funkar bilderna så att dom är små och blir stora om man klickar på dom!


 

Ja som rubriken avslöjar var vi idag med klassen på Coney Island. Coney Island är det gamla Amerika. Här finns strandpromenad med snabbmatsrestauranger och barer tillsammans med huvudattraktionen Astroland som är en nöjespark med bergodalbanor och radiobilar. Läraren berättade att stället ser precis likadant ut som när han började fota där 1968. I believe him. Överallt är det gamla neonskyltar, plastfigurer och karuseller som funnits där bra många år. Hela stället har en trash-feeling över sig och ska stängas snart av nån som köpt upp rubbet och det blev lite once-in-a-lifetime möjlighet att få fota där. Av nån anledning finns det här en stor rysk befolkning så titt som tätt hörde man ryska, rysk musik och såg ryska affärer.
När det vankades lunch gick vi ett gäng till "Nathans" som tydligen har serverat korv där sen 1916. Vet varken om den sloganen är positiv eller negativ för deras marknadsföring men jag tog det säkra före det blöta och valde en sandwich. Efter att ha betraktat de andras korvar ångrade jag mig inte en sekund. Dom luktade kompost och var fullkomligt dränkta i ost (se bild). En annan grej som jag anat lite innan jag begav mig hit är att allt ska vara så jäkla stort. En "Small" soda här är samma storlek som "Large" hemma på tex. donken. En "Small" t-shirt här minst och jag skojar inte, minst XL i Sverige (se bild). Eftermiddagen förlöpte med fotografering av squash-spel vid stranden. Dock inte riktigt samma squash som vi har i Sverige utan man kör direkt med handen. Sporten verkar för övrigt vara populär bland diverse gängaktiga latinos med tatueringar och kamphundar. (se bilder)  

Efter fotosessionen gick vi och tog en typisk American Blue-öl vilket hade varit okej om amerikanarna slutat envisats att ha apelsinskivor i glaset! Vet inte vem eller varför som fått för sig att detta skulle på nåt sätt ge en god och exotisk smak till ölen. Tillbaka på Manhattan köpte vi några Bud's och drog till Central Park och satt och chillade där. Var supermysigt med massa folk och grymmaste omgivningen av grönska och skyskrapor.   

Som ni kanske märkt är bloggen aningen uppfräschad och det är till mestadels tack vare underbara Emma som har stenkoll på datamanicken. Tack Emma!

Igår var det första dagen på ICP (fotoskolan). Den ligger verkligen mitt i smeten, sisådär en tvärgata från Times square.
Hela komplextet är under marken så det är i alla fall svalt och skönt, dock på bekostnad av mobiltäckning.
Det var ungefär ett fyrtiotal studenter som skulle gå samma utbildning som jag, däribland endast sex-sju amerikanare vilket som ni förstår resulterar i en mångfald från hela världen! Det var två andra svenskar förutom jag samt en norska och ett par danskar. Efter en del introduktion så fick vi reda på att det inte var något på fredag utan först på söndag då vi ska till Coney island och fota. Det var mycket och ta in på en gång och efter att ytterliggare ha matats med amerikansk immigrationsfilm a la 90-tal om den amerikanska drömmen och att man inte får jobba med studentvisum drog vi ett gäng till Chelsea för att kolla in lite gallerier. Och då menar jag inte stora inglasade latte-komplex som det finns överallt i Sverige utan riktiga konst-gallerier. 

I Chelsea är det trendigare än trendigast och det var fullsmockat med intellektuella och udda konstälskande original samt en hel del gaypar. Överallt är det magasin-liknande hus med galleri på galleri, fanns nog fler på den gatan än i hela Stockholm. Vi började med att besöka ett galleri med uppklistrade kläder på väggarna(!) Så ni som vill vara före och trendiga i Stockholm kan bara börja ställa er och tapetsera upp era gamla manchesterbyxor och flanellskjortor och säga att det är det allra senaste från New York. Galleriet bjöd även på vitt vin vilket vi tyckte var ett strålande initiativ!
Efter att vi dragit i oss den vita faran såg vi faktiskt Jeff Goldblum (se bild suddig bild) minglandes. Ni vet inte vem det är? Jodå, doktorn med de karaktäristiska glasögonen och nervösa kommentarerna från Jurassic park-filmerna.   

I de nästkommande galleribesöken blev det bara flummigare o flummigare, eller vad sägs om leksakskuber i olika färger och former liggandes spridda på golvet? Dansken i gänget började väl antagligen känna av det vita och var sugen på att se vad som hände om man petade och flyttade några av kuberna men vi andra lyckades avrådda han. Istället hamnade vi ett annat galleri som hade inrett väggarna med kvadratmeter stora närbilder på skit. Nej jag skojar inte, utställningen hette mycket riktigt "SHIT"  och för att man skulle få en riktigt äkta kohage-feeling luktade det även hästskit där inne. Vill inte ens veta hur de hade fått till det sistnämnda.

Efter det "skit"-galleriet fick vi nog och begav oss till en bar i Lower east side. Där satt vi på en skitmysig uteservering på en typisk newyork-innergård och pimplande öl. Det blev verkligen en mångkulturell samling och det var skitskoj! Det var jag, en dansk, en venezuelian(heter det så?!), två franska, en belgare och en italienska. Vi hade jätteintressanta diskussoner om olika länder, speciellt om Venezuela som jag fick en helt annan bild av när Diego berättade hur det var där. 
Ikväll ska jag möta upp Erika och hennes kusin på Manhattan, hon var råless på jobbet så hon ville ta en drink nånstans. Hennes kusin är för övrigt svenska från göteborg med dansare/skådis till yrket och hon ville ha hjälp med lite nya head-shots som jag ska fota åt henne. 

PS. Jag vet att bloggen är av typen standard-snitt, försöker pimpa till den lite men är ingen hacker, men håll ut det kommer det också.

Nej jag menar inte att nån kändis eller annan oväntad person stapplade in i vår lya i Bronx.
Visserligen är den känd, men inte i den bemärkelsen. Jag hade som vanligt ätit toast till frukost och Erika har noterat att jag är lite dålig med smul-insamlingen. Ja, ja det dör väl ingen av....fast det höll jag på att göra igår kväll. Uppenbarligen var det fler som var sugna på lite toast inklusive en objuden gäst som litterärt nästan sprang över min fot när jag tog vederbörande på bar gärning. Det var en varelse vid namnet kackerlacka som vägrade ändra riktning trots att jag stod mitt i vägen! Det är ingen mask-fart heller utan tvåhundra blås med siktet inställt under kylen där den slog läger.
Jag skymtade han sedan då han glömt fälla in sina antenner som stack ut i ljuset. Snabbt drog jag mitt vapen bestående av en sko och bladlössbekämpningsmedel men efter en blodig kamp och nersprejat golv fick jag erkänna mig besegrad.
But I'll be back with some heavier shit.

Några timmar tidigare hade jag spenderat dagen på stan, närmare bestämt Central park som var det enda stället utan smällhet hårtorksvärme. Trevlig oas mitt i stan, omringat av skyskrapor. (se bild)
När det kylts ner lite framåt kvällskvisten gled jag omkring i de trendiga områdena kring Greenwich och East village. Här skulle man inte banga på en lya, mysiga gränder med typiska New york-hus med stegar på utsidan. Samt en massa roliga och udda affärer och uteställen. Efter att ha gått omkring i flera timmar och åsamkat mig fetaste skavsåret av mina alldeles för billiga HM-flippisar fick jag min belöning: Jag hittade min drömkåk! Den låg mitt i pittoreska East village, råfint utsmyckad sekelskiftsbyggnad med sköna barer och restauranger i området. Som tur var hade jag som vanligt kameran med mig så jag kan dela med mig av denna skönhet nedan. Efter dagens strapatser fick jag äntligen smaka på ett gammalt hederligt New York-tjafs. Jag var som tur inte inblandad (hade inte klarat mig en sekund) men så här gick det till. En stor svart kille till fots och en vit kille på cykel hade troligen precis krockat eller nästan krockat in i varann vilket ledde till följande ordväxling: 

- What the hell's wrong with you man? 
- What's wrong with YOU?! 
- You know what, FUCK YOU BITCH!
- Fuck me? FUCK YOU!
- NO, FUCK YOU!
- NO FUCK YOU!

Efter ett antal till "FUCK YOU" som känns lite överflödiga att nämna här börjar den avsevärt större svarta killen i allt snabbare takt röra sig mot cykelkillen som insåg att det är nog bäst att visa sin gamla mountainbike vad den egentligen går för och satte högsta fart därifrån. 

Kvällen avslutades på traditionellt amerikanskt vis med reality-serier. And believe me, they got tons of them here.
Det finns allt och lite till: Skapa pakter och intriger samtidigt som du tävlar om att bli america's next designer, kock, hårfrisör, mäklare eller varför inte P-diddy's personliga assistent vilket jag personligen tycker tog priset :)
Att titta på Erika som tittar på tv är nästan roligare än att titta på tv. Det är lite "you-go-girl" a la Ricki Lake-stämmning om ni hänger med. Hon skriker, kommenterar och skrattar högljutt åt vad alla blåsta realityshow-deltagare desperat försöker göra för att få en glimt i rampljuset.

Nu ska jag dra mig tillbaka, imorgon nalkas första skoldagen och det ska bli råspännande! 

Just det, ni läsare får gärna kommentera lite mer, är jättekul att få ris o ros om bloggen.

I söndags var det varmt. Jag vet att jag tjatat om detta fenomen tidigare men i söndags droppade bägaren så den föll över. Erika och jag startade dagen med att sätta ihop [Määäalm] sängen från Ikea vilket en del argumentation fram och tillbaka satt på plats. Trodde jag. Efter första natten har jag nu upptäckt att vederbörande vickar fram och tillbaka likt en våg, vet inte vilken skruv vi missade. Anyway, efter denna pärs av montering fick jag nog och efter att ha hittat en pool på google earth gick begav jag mig längre in i gettot Bronx. Vid 170th street (bor på 161st) fortsatte jag åt höger som jag minns att det skulle vara på kartan. Men den där förbaskade poolen dök aldrig upp och det var blev bara mer och mer hispanic people som inte fattade en stavelse engelska. Que? 

När jag precis tänkte vända om i den gassande hettan såg jag en park som såg trevlig ut och mycket riktigt, där fanns det även en pool! När jag kom dit fick jag förklarat att jag endast var välkommen med ett hänglås. Efter att ha investerat i ett sådant gick jag tillbaka och då blev jag informerad om att jag inte fick ha några som helst pinaler med mig in på området förutom mig själv, ett par badbyxor och en handduk. De var även tvungna att kontrollera att det var "rätt typ" av badbyxor och jag fick därför vända kanten på dom ut och in för att visa att dom hade ett nät på insidan. Om det var för att jag kunde gömma en kniv, knark eller bomb där vet jag inte men jag hade inte någon större lust att tjafsa då badsuget var alltför stort. Väl inne på området gick det ungefär fem sekunder innan en bad-security visslade på mig, "shit jag glömde lämna min tio centimers rambo-kniv innanför brallorna i skåpet". Nej inte riktigt utan jag hade en svart t-shirt. Fullständigt oacceptabelt! Jag hade varit så dumdristig och slarvig och nonchalerat deras regler att man endast får vara iförd badkläder och VIT t-shirt. Efter detta horabla snedsteg och regelbrott fick jag äntligen lägga mig o sola, utan svart t-shirt. Poolen visade sig senare bestå av 90, eller nej 99% av snorungar men det var skönt att få sig ett dop i alla fall. 

Idag var det Labour-day i USA vilket innebär ledigt. Vi for ännu en gång till Brooklyn för att titta på West-indian parade som är samma dag. Det är en form av parad/karneval med den gemensamma nämnaren att alla är från länder i karibien. Utom oss två då. Det var en grym upplevelse med matstånd som serverade karibisk mat och sålde flaggor som kanske bekant är i regnbågens alla färger. Mitt i alltihop hade de huvudattraktionen som var ett karnevalståg. Och då menar jag inte karnevals tåg a la Nyköping utan tusentals deltagare med magnifika utstryrslar från karibiens alla hörn. Vi tryckte i oss karibisk mat och försökte så gott det gick att titta på karnevalståget då det var packat med folk. När Erika och jag gick upp och ner längs gatan för att få en glimt av karnevalståget gick det inte mer än nån minut innan man gång på gång hamnade i moln av majja som alla jamaicaner och andra västindier satt och puffade loss med från sina joints :) I guess it's just a part of their culture.      
Här förvånas man snart inte längre av nånting: vad sägs om en mottagning där man kan få sina njurar transplanterade och/eller rengjorda? Eller köpa en kalender av Brooklyns anabola muskelspännares förening direkt på gatan?

Vet att bilderna är lite röriga, har inte fått ordning på det än, är ju trots allt en nyfödd räka i bloggvärlden.

Lördag. Ja vad gör man då? Jo man tar sitt pick o pack och beger sig till Upper east side. Det var i alla fall vad jag gjorde. Efter att äntligen fått ändan ur baken och fixat ett amerikaniserat telefonummer så begav jag mig till denna fashionabla stadsdel. Ni kanske hört talas om den i serier osv. men för de som inte är insatta kan jag snabbt dra att det är den snobbiga delen av stan med dyra lyxbutiker och överklasskärringar som spatserar omkring med sina friserade pudlar.
Vad gör då jag i detta mecka av överflödig lyx? Jo den s.k. museum mile ligger här med bl.a. Guggenheim-museet jag tänkt besöka. En udda och inovativ byggnad (se bild) som innehar en massa intressanta konstföremål. När jag fotat klart utsidan insåg jag att insidan inte var lika tilltalande med ett myller av maniska turister som jag skyr likt både pest och kolera. Jag klev istället på en buss och hoppades på det bästa vilket tog mig till Columbus circle, en stor öppen plats med grymma skyskrapor inklusive Donal Trumps skryttbygge, Trump Tower. 
Efter en hel mer liggande-på-gatan-fotande så smällde jag i mig en hederlig gammal donken-lunch på det stora Mcdonalds'et på Times square som i verkligheten inte alls var så stort som det ser ut på filmerna. 
Däremot kan sergels torg slänga sig både en och två ggr i väggen jämfört med Times square. Det är en fullkomligt enorm samlingsplats med neonljus så långt ögat når. Såg även naked cowboy, en klassiker. Dock såg jag även ytterliggare en hord av turister vilket gjorde att jag snabbt avlägnsade mig från platsen. Då började helvetet. 

Jag tänkte bege mig längst ner på Manhattan för att besöka Skyscraper museum och sedan styra kosan återigen mot Brooklyn för att hämta ett par bordsben Erika och jag glömt dagen innan. Efter att ha åkt fel två ggr utan att riktigt veta varför fick jag förklarat av en dam att det inte går npgon tunnelbana dit idag. Thank you for the fucking information, när hade ni tänkt förtälja den? Det slutade med att jag struntade i museet och åkte istället mot Brooklyn. Brooklyn är stort. Detta insåg jag när ännu en gång åkt för långt och fick gå i nästan en timme för att komma tillbaka till Ikea-bussarnas hållplats. Dock fick jag se en hel del av denna sköna stadsel med affärer och black people som säljer diverse på gatorna överallt. Väl framme på Ikea så fick jag reda på att bordsbenen - of course - var utsålda för dagen. 
Åker smått muttrig tillbaka till centrumet i Brooklyn för att mötas av uppsatta lappar att min tunnelbanelinjen till Bronx inte går därifrån idag utan att jag ska byta på Chamber st. När jag slutligen når Chamber street och ska byta så är det tydligen inte alls så utan jag måste gå till 59th st och därifrån sedan ta mig hem till Bronx. 
Back in the apartment fann jag en avsevärt gladare Erika som lyckats mickla ihop "Norrsten"-lådorna som jag ska mina kläder i.